En god vän till mig beskrev sina känslor i sin blogg angående sin misstro till vårt samhälle just nu. Jag känner att hon tog orden ur min mun och det är säkert fler som har samma känsla just nu. Jennys rader är så välskrivna och hon har ett sådant otroligt fängslande sätt att beskriva saker och ting.
Ett splittrat land
oktober 8th, 2010 by Jenny
Jag är mycket av en iakttagare i livet. Om jag hävdar mig så är det för att jag känner mig fri i sällskapet att göra så. Men ibland så är omständigheterna sådana att man bara vill stå vid sidan av och betrakta och lyssna in. Begrunda det man ser och hör samt fundera över följdfrågorna man ställer sig.Just nu så trivs jag inte i samhället Sverige. Det beror INTE på de politiska faktorer som just nu är aktuella. Däremot trivs jag inte med hur den stora massan har blivit. Det har blivit ok med offentlig mobbing gentemot oliktänkande… bara på några veckor!? Lynchningar och smädelser mot desamma som om de inte vore en del utav befolkningen, utan en parasit som måste bekämpas. Massan som är en flock får utan någon som vallar, det bräks och bäar men det låter bara illa och man kan omöjligt avgöra vilket får som är dummast. I många tidskrifter, forum eller i samtal bekanta emellan är det fråga om ”vi och dem”. En skiljevägg högre än berlinmuren växer sig större i Sverige just nu. Det jag talar om är såklart om de som valt otraditionellt. Jag väljer att inte skriva partinamn här för att inte få googlande medmänniskor på halsen. Jag tycker det är jättebra att folk tar ställning utifrån de tankar och den information de anskaffar sig, även om dessa inte faller mig själv i smaken. Jag läste precis nyss om en mamma, vars son röstat, i hennes mening ”fel” och därför sagt upp bekantskapen med denne. Hur kan en moderskärlek släckas av oliktänkande? Hur kan de ”till viljes fördomsfria” människorna bli till historiens mest fördomsfulla? De som röstar mot solidaritet, men handlar tvärtemot.
Nej politiken är mig inget större bekymmer just nu. Mitt bekymmer är den råhet som råder bland befolkningen. Dubbelmoralen…
Det var det.
http://www.frozenland.com/blog/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar