Livet, julen, irritation

Just nu är jag väldigt nöjd med livet och tillvaron.
Jag bor tillsammans med en underbar person som verkligen ställer upp och säger att han älskar mig varje dag! Ge mig komplimanger när man minst anar det och överraskar än med presenter ibland.
Mina barn är helt otroliga nu för tiden. Inget trots, inget onödigt gnäll bara glada miner (6½/7 dagar ialla fall)
Jag har vänner runt om mig som betyder mycket och lite till för mig.

Det är 8 dagar kvar till självaste julafton och jag älskar julen och allt som tillhör den. I och för sig så jobbar jag på morgonen, någon måste ju städa upp efter puckon som handlar på A6 på JULAFTON, men det blir extra klirr i kassan och jag är hemma till halv 11 igen.

På tal om A6 eller allmänna platser överhuvud taget så hatar jag, eller avskyr rättare sagt, alla jä*la rökare som står precis utanför entréer och bolmar så man måste gå genom en gigantisk dimma innan man kommer in. Eller i busskuren, eller i bankomatkön eller vad tusan som helst där man inte kan gå undan själv. Jag kan gärna följa med personer ut på t.ex krogen när de ska röka men då väljer jag det själv. Jag bryr mig verkligen inte om man drar i sig en massa medvetande gifter det är helt upp till var och en! Men låt oss andra slippa!!
Och innan vissa av er börjar predika så har jag själv varit rökare, i ca 13 år, men slutade på två röda när jag väntade dottern för fyra år sedan.
Vilket också är en självklarhet för mig att man röker INTE när man är gravid. Det är det mest egoistiska man kan göra!! Alla kan sluta och speciellt vid ett sådant tillfälle.
Nog med predikmamma och över till något annat, inga sura miner nu.

Mitt bebissug kan nog inte bli mycket starkare nu. Var och varannan dag så tycker jag att det ploppar det upp nya små pyren som har börjat växa i folks magar. Ett syskon till (minst) ska det bli i vår familj men just nu är det "projekt övertalning" som inte går åt rätt håll. Men skam den som ger sig, med lite ironi.

Ha en kanon kväll och ta hand om Er!