Rättvist?

Varifrån får man sin styrka när man har mist allt? Sin familj, sitt hem, sitt arbete. Min största fasa: sitt barn.

Jag vet att det händer och det kommer alltid att finnas men ändå.

Finns det inte något sätt, något litet underverk som gör att vissa kan få slippa mer elände i sina liv?

För vissa människor får verkligen allt elände och tråkigheter. Det tar aldrig slut ibland tycker man.

Jag känner ofta att det stämmer in på mig. När man är deppig och tycker att man är ensammast i hela världen.

Men stopp!!! Det finns ALLTID någon, tyvärr, som har det värre en än själv.

Vad är en skiljsmässa som man alltid tar sig genom så småningom? Eller ett bråk man alltid kan lösa?

Vi bor i ett underbart land som inte tillåter svält och hemlöshet. Vi har praktiskt taget gratis läkar-och tandläkarvård. Vi har inga större naturkatastrofer och inga krig. Barn-och äldreomsorgen är kanon.

Vad vill jag med detta inlägget?

Jag blir så förbannad när folk eller t.om vänner gnäller och klagar för minsta lilla. " Åh jag ska nog vara hemma ifrån jobbet imorgon. Jag är så trött på killen/tjejen. Hon eller han snackar bara en massa sk*t hela tiden" osv.

Jag känner bara att ni ska vara glada att ni har ett arbete att gå till, vänner som bryr sig, en sambo som kommer med det där lilla extra emellanåt.

Det finns människor som inte har något, absolut inget!!

Ta hand om Er//Kram